hemma igen. .


och nån slags dygnsvändning av nåt slag. satt uppe sent nästan alla kvällar, antingen snattande ur minibaren eller snattandes ur minibaren och jobbade. men det  blir så underligt det där alltihop när sömnen inte får komma när den ska komma..

satt och säkrade hårddiskar till kl fyra, gick upp kl sju för att äta frukost och säga hej då till dom i teamet, gick tillbaka till rummet och skulle sova men då hade jag ju redan sovit och kommit över den där trötttröskeln som för mig ligger på typ.. en halvtimme kanske. så jag satte mig och knåpade ihop en garagebandlåt som lät som motown istället och packade. sen så åkte jag och chefen ut till nåt köpcentrum och dissade alla människor och butiker och spelade biljard och drack öl. tillbaka på hotellet kl sju typ, och åka till flygplatsen och jag somnar som en jävla stock i bilen. sen så var det kört, då var jag ju låtsaspigg igen. gick mest runt och svor och tyckte alla människor och butiker och mest hela flygplatsen kunde dra dit bajset växer, satte mig på flyget och tänkte att fy faan va skönt att få sova i fyra timmar.

men ne.

de ville inte min kropp. den bestämde sig för att den var pigg pigg piggelin kl tio på kvällen när man jobbat arslet av sig en vecka och inte sovit nåt på nätterna. jag hade tillochmed ett helt tresäte för mig själv som jag kunde bre ut mig på.. eller kura ihop mig snarare, men iaf ligga ner på. men den ville inte. lyssna på lugn musik, då låg jag bara och tänkte på helt andra saker och blev inte alls lugnare. satt och dötittade på den största jävla skitfilmen nånsin med patrik dempsey och nån prinsessa, och kände att insomnian är nära, snart jävlar kommer jag börja gråta eller skrika eller slå ihjäl den där jävla ungen som skrek eller tjejen som vägrade ta av sig solglasögonen inne på flygplatsen, på flyget, och senare även på arlanda kl tre på natten. hon hade en t-shirt som det stod "THEY SAID I WAS IN MAGALUF, BUT I CAN'T REMEMBER IT" på sig och bara det är ju värt en arkebusering. så kommer  den där jävla flygvärdinnan och knackade på axeln med sitt tillgjorda leende och billiga sminkning och undrade om jag ville ha nåt. en hästens säng, tystnad, mörker, helkroppsmassage och en telecaster tack var jag sugen på att säga, men undrade snällt och lydigt om de hade några öronproppar och sån där ögongrej. det hade dom inte.

men hon föreslog en whisky och klättrade snabbt upp till förstaplats på listan över populärast personer på mallisflyget hem i samma ögonblck. jag sov  som ett barn ända till sthlm.

problemet är att nu sitter man ju här igen och har sovit i tre timmar på flyget så nu är jag ju fan inte trött igen. även fast jag kollat på niklas mat. fuck biologiska dygnsrytmer.