nytt liv nya liv



anledningen till att jag la ner bloggen var att jag inte hade något vettigt att skriva om. allt jag skrev om bottnade i slutändan i två saker, tjejer å öl. de e iof fett .. men. jag vet inte, jag tröttnade kanske. de kändes inte kul, ja hade inge roligt att skriva.

men nöjet att lägga upp hela sitt privata liv på internet där alla kan se och skåda det är fan rätt stort. tror det är nångon slags bekräftelsetrip av nåt slags slag.

men iaf, efter en lyckad runda öl, och en lyckad natts sömn i en väns övernattningslägenhet i solna som räddade mig från nattbussar och annat som härstammar från helvetet så stod vi på gatan utanför porten å tog farväl på våra manliga vis, sen kläckte han ur sig att: henrik du ska ju ut och resa nu? fan kan du inte starta en reseblogg eller nåt? vore soft å hålla koll på dig.
ne för fan svarade jag och stampa iväg på brädan mot solna station.
men sen tänkte jag lite och kände att fan, ja e lite sugen på det. nu kanske jag har något vettigt att berätta iaf!



på måndag bär det iaf av, resan. de känns som alla går och väntar på nån slags resa nån gång, den där första resan efter man är klar med alla åtaganden här hemma, all skola, alla plikter, då man är ung och ansvarslös och kan göra det man vill.
jag är helt klart vettskrämd. varför då? jo:

hade nån sorts konstant bakisångest hela sommaren efter ett halvårs konstant sup och fest och kom till den punkten i mitt liv som jag nog aldrig någonsin kommer komma till igen, jag hade inte EN ENDA UPPBOKNING i min kalender (jag äger ingen almenacka, och därför ingen kalender, men i min väl utrustade mentala kalender). den var vitare än kungens lakan. jag hade ingenting. zit. nada. zero. niete. non. finito. kaputt. moerte.

mina två bästa vänner åkte till staterna ett år och delar lägenhet me två par silikonbröst, andra skulle plugga, andra hade jobb å ja täntke över mina möjligheter.

plugga? ne. fy fan, då har man bestämt sig. och det har jag verkligen inte. inte på långa väger. suck, ok inte plugg.
jobba? nee.. inte jobba. fan va ruskigt jävla osugen jag är på att skaffa ett nio till fem jobb här hemma. de blir ju som att gå i skolan, men bara att man jobbar istället. ne lite nyheter istället.
resa? ja fett! men ja har ju inga pengar, fan. då måste jag jobba och det vill jag inte.

cirkeln är sluten, mina tankar vandrade, iof rätt förenklat (ni anar inte vilka möjligheter dom där tre har för fantasin), runt dom tre många sömnlösa sommarnätter. tillslut kom ehjay me den fantastiska iden att vi kan jobba OCH resa samtidigt. så vi slog våra kloka huvuden ihop med micw och lukke å bestämde oss för att vi skulle åka ner till antibes och hora runt på lyxbåtar och jobba oss över till karibien och sen dit vi vill. på måndag åker vi.

fördelarna med planen: det är ruskigt bra betalt, man får se världen, man träffar nog en massa softa människor, de e bra dricksat av ryska oljemagnater, rockstjärnor och arabiska prinsar och dessutom får man åka båt över alanten. och om vi nån gång efter jul hamnar i karibien med 120 lök på fickan så är världen ganska öppen. för förslag alltså.

nackdelarna: vi har ingen som helt aning om hur det kommer gå.

just nu har vi flygbiljett, ett cv å lite packning i princip. ett leende. vi har inget boende, inget jobb (än) och ytters få kontakter i antibes.

därför är ja vettskrämd. men va fan, jag är inte den som är den. det kommer bli en jävla drömresa i vilket fall som helst.. ett äventyr är ett äventyr. ja har tillåme köpt värsta packpacker ryggsäcken på naturkompaniet så ja klarar numera ett kärnvapenkrig.




alltså.. det är den korta och ganska enkla historien om hur zachska.webblogg.se blev en reseblogg för 4 virriga pojkar i efterpubertal ålder som bara vill se världen å tjäna lite pengar.




ehjay lukke henko micw