julejobb
undrar om det är så att för att bli framgångsrik inom ett område så måste man helt tappa respekten för det?
om man vill bli snuskigt rik så måste man tappa respekten för pengar t.ex.
men om man inte reflekterar över pengars värde så kommer man ju inte ha nån glädje över dom, eller hur?
ps. om ni har lust, sväng förbi street imorrn för ja ska probjobbsservera och är ruskigt nervös. hatar att va nervös. de suger verkligen.
ps2. pusspirr är ett jättejättejättejättejättebra ord. måste börja använda det mycketmer.. att man har lite pusspirr i kroppen. fett ju.
murphys lag
efter att ha dragit och slitit i ALLA mina vänner hela hösten, varje onsdag...
efter att ha spenderat en mindre förmögenhet på sms till hela telefonboken, a till ö, mestadels innehållande orden onsdag, öl och treat...
efter att mer eller mindre lönlöst lagt energi som skulle kunna driva en mindre svensk småstad på att hitta någon eller någonstans ha kul varje onsdag så JUST IDAG...
just idag så ska ALLA ut. alla, och ringer mig.
OCH JUST IDAG KAN JAG INTE!!!
pärlor åt svin, ruskigt bra låt!
lek
jag och tora kom på världens mest meningslösa och roliga lek.
hångelbattel.
man hittar nån jääävligt snygg person man hånglat med på facebook och skickar en bild över msn så får den andra betygsätta och kontra med nån snyggare!
tyvärr urartade det, som många grejer lätt gör, så vi satt och racka ner på varandras hångel typ i en timme men i slutändan vann jag, LÄTT. tora hade bara tusen robin och nån hemlig snubbe som iof var ruskigt jävla snygg.
här är iof en rätt bra kanidat
PUSS
night a live
ibland då och då får man ju till en sån kväll som man bara älskar över allt annat. en sån kväll som gör det värt att släpa sig runt på nattbussar halva året, en sån kväll som gör alla misslyckade femitre hamburgare på max heltklart lyckade.
i lördags var det en sån kväll.. och det var väl inget speciellt som gjorde det, eller det är klart det var nåt speciellt, men inget som man kan sätta fingret på. jag var på bra humör, jag slog följe med en söt tjej som jag aldrig träffat, träffade massa gamla kompisar, massa nya kompisar, var lagom full, lagom omdömeslös, lagom lurad och glad mest hela tiden. en kväll med förfest och liveband, huvudfest och idioter i garderobskön och efterfest med queen och en henke som skrek mest av allt. sen somna ja på en soffa i djursholm till discovery och ett leende på läpparna. drömkväll på det hela.
några av kvällens bästa:
hissen på rytmus är retard och jag lyckades åka upp och ner 5 gånger innan ja fick upp dörren. nu kanske ni tror att det är jag som är retard, men icke då.. de e ja icke då. den funka inte helt enkelt.
tora sjöng den där beverlyhillslåten.. i love you, always forever, near or far, listen bla bla bla.. den satte sig HELA kvällen.
vakten på nattklubben vänder sig till söta tjejen och frågar om leg, vänder sig mot mig och hinner säga: ursäkta, kan ja få se.. innan han fortsätter med ..shit du har ju mer skägg än mig, du behöver inte visa leg. oj vad nöjd jag var.
matilda lyckades lura i mig att jag stått och moonat för hela val thorens för två år sen, och hon var ..inte helt ok med det. jag blev rätt skärrad innan hon berätta att hon bara pissa lite på mig. puh.
tjejen som i onsdags tyckte jag såg ut som en kille me tändare tyckte jag fortfarande såg ut som en kille me tändare. men ja fatta ingenting.
jag åkte svarttaxi me simi. skön.
jag och hannes lurade i bruden på efterfesten att jag var göran perssons morsa i princip, eller inte bokstavligen. men hon skulle gått på det. 
hissmingel me coola brudar.
typ såhär.. snygg.
jag blev kär i sunklisten längs med golvet.
håkanmedley, knäckte det mesta. nils kolla hellre på millencolin. tönt.
och igår var det nån slags monsterbakisdag. hur skönt som helst. var och såg leo på filmfestivalen. bruno bjöd, tack bruno. jag blir alltid tankfull på söndagar när jag är bakis, undrar varför. igår tänkte jag på:
varför är det alltid dåligt väder när jag är bakfull? i mitt liv har jag aldrig någonsin haft en solig bakisdag, nån gång tror jag. kanske nån gång. men otroligt sällan.
vem kom egentligen först? hönan eller ägget?
varför blir alla konstnärer svåra med åren?
seriöst.. alla konstnärer ska bli så svarta, hemska, mörka, djupa, exprimentiella och läskiga ju fler verk de släpper. lucas moodysson släppte först en lätt upplyftande ungdomsfilm om småstadssverige med soft soundtrack och sist han släppte en film hade ja inte lust att se den för jag hört att den ska vara så sjukt konstig och läskig. (jag gillar inte läskiga filmer). desamma nu med josef fares som först släppte jalla jalla och kopps typ, världens bästa filmer och sen släpper leo som utan att ge ut för mycket av handlingen, är hemsk. den är bra, visst, vissa scener sitter långt in i hjärtnerven men den är ju hemsk verkligen.
sen fortsatte jag med massa paraleller i min hjärna om hur allt blir svårmodigt, ingmarbergmannigt och ångestladdat ju längre tiden går.
undrar om det är så med livet också, ju längre man lever, ju svårare, djupare, mörkare och hemskare blir det. läskig tanke.
så jag och bruno började diskutera världsfred istället. vår ide var att om bill gates skulle köpa all ammunition i världen så skulle priserna bli sjukt höga och sen skulle alla tänka sig för minst två gånger innan man skjuter nån, vi tycker det är en toppenidé.
ps. kunde inte bestämma mig för vilken ellenbild som var snyggast så ja måste nästan lägga upp den andra också. 
saknar
jag saknar att spendera en eftermiddag med att bara kasta sten på en strand.
cosmo
daaagens fråga:
vilka är det, vem tar dom och finns det en branch runt alla foton som visas på kärleks och sex sidorna i cosmopolitan? har alltid facinerats över dom, dom är så störda. uppgjorda, men ändå fula. alla är nakna och tittar åt olika håll.
uteställen
hur kul är det seriöst?
jag älskar fest och jag älskar att vara full och jag älskar att prata med människor och jag älskar att tappa fotfästet sådär lagom mycket och låta mig följa med i fallet.. men ibland så verkligen hatar jag att gå ut.
om du inte känner nån som legat med vakten eller dejtar bartendern eller slickar röv åt inkastaren eller har en polare som är låtsaskusin med bingo så kommer man inte in. du kommer inte in om du står i en vanlig kö och vill bara in på ett mysigt ställe och ha lite kul. de e för fullt, man är för ful, man är för ful me två l, man är inte 20, man är inte 23, man är inte 1982 år gammal. du är fel. fuck kafet i rectum.
nej tacka och bevare treat till eftervärlden. förut fanns ju tidsfördriv, men de va lite för dyr öl för att göra det riktigt mysigt. treat har allt jag begär, billig öl, trevlig personal, låg musik, jukebox, halvsunkig lokal och alla ens närmaste och onärmaste vänner i en salig blandning. det finns inte en enda gång jag har gått till treat och inte gått därifrån med en bra känsla långt ner i maggropen. jag ska flytta in, jag ska bosätta mig och jag kommer aldrig flytta.
ps. man kan skriva naziguld med t9. de e ju riktigt kul. näst efter dubbelfitta, snusballe och negerhora som nån finnig praktikant också knappat in.
bästa någonsin
scenen när pojke och flicka ligger nakna mot varandra, och samtidigt som en av dem pratar så ser man hur densammes hand smeker den andre, jag tror det är den snyggaste scenen som någonsin gjorts i filmhistorien. iaf den vackraste, den sitter alltid tvåhundratusen mil ner i hjärtgropen på mig.
requiem for a dream.
retro
hej.
hej..
hur mår du?
bra. å du?
bra. du ser glad ut?
gör ja? kul.. ne allt är bara som vanligt. de va länge sen.
mm verkligen. hur mår du nu för tiden?
som jag förtjänar.
dåligt alltså?
haha, nej ganska bra.
förtjänar du att må bra?
ibland. hur mår han?
han mår som han förtjänar. bra då.
roligt för er. ni bor ihop?
mm. sen i höstas.
kan vi inte ses nån dag?
vet inte. jag har ganska mycket för mig, men de skulle vara roligt. kan vi inte höras?
jo absolut. ja har samma nr.
jag också. du ser ut som du mår bra iaf.
jag gör det just nu.
haha. hej
hej...
teknikens framslag
facebook, 38 new notifications.
37 av 38 var Christian Thornell wrote on your wall.
christian skrev i följande ordning:
toe
tja
hej
prostituerad golvmopp
fingerfärdig tvättkorg
omogen vattenpump
besviken diskborste
otrogen vetekvarn
slug heltäckningsmatta
osäker kvadrat
en kudde med epelepsi
misslyckad vas
tatuerad helleflundra
obemannad papperskorg
uppochner vänt moln
fnittrig fläkt
påtänd kadaver
homosexuell sol
rikspucko till skinka
avundsjuk ostmacka
plastikopererat äppelskrutt
fejkad kapsylöppnare
omotiverad basketplan
frisk fisk
muskulösa pappeljotter
rasistisk bulldeg
narkotikapåverkad slev
kåt spade
förvirrad dörrpost
mongolisk luft
glatt barn
bakfull sladd
kastrull med ångest
påtänd tandborste
snobbigt garnnystan
dålig musik
det är inte varje dag man har 1 miljon nya notifikationer ditt malätna påskägg
men ja menar.. hur rolig är inte människan? han är ju ett komiskt geni.
efterspel:
för att bevisa exakt hur rolig christian thornell är så ska jag berätta en historia.
hrmpf..
jag träffade christian när ja gick från högstadium till det stora gymnasium som kallas danderyds gymnasium. min första dag tänkte jag att jag måste göra lite vänner i min nya klass, en självklarhet, och gick med bestämda steg bort mot en klunga människor som såg trevliga och lagom häftiga ut. mitt i steget känner jag att någon rycker tag i min arm, vänder mig och och för mig bort i motsatt riktning. de va den där snubben i keps och hoodtröja som såg lite kaxig ut, men nu var han mest läskig.
-hej, dom där som du just tänkte prata med är bögar och idioter tro mig, och du ser ut att va den enda vettiga människan i klassen så ja tycker vi ska bli polare istället. christian btw.
och christian var så himla häftig, för han kände så många människor. han blev lite som min mentor, han lärde mig vägarna runt, vilka som var med i vilka gäng, vad folk hette, vilka skolor dom gått i, hur dom var egentligen.. han hade så mycket att berätta och jag insöp varje bit kunskap som en torr svamp suger åt sig sirap.
christian hade en halvsyster som hette moa, och jag förstod aldrig riktigt hur det hängde ihop. moa var ett år yngre än oss men gick i samma årskurs, och tydligen hade hon kommit till världen genom ett snesteg av christians pappa. ajdå. fan sånt snackar man ju inte högt om, inte alls. inga frågor ställda.
åren gick och min och christians vänskap blommade ut till ett nära förhållande, manlig kärlek. visst hade vi våra dispyter men vi var ändå de finaste av vänner. med ett tillskott av långemanmikael så var vår trio fullbordad, komplett, formidabelt formidabel.
så började dagarna räknas ned inför det oundvikliga slutet på den stora eran danderyds gymnasium. vi hade gjort ett gott jobb, ett fint arbete, vi tre med att förvandla skolan från en tråkig betongbunker till en levande fantasivärld där bara vi satte begränsningarna. studenten nalkades med stormsteg och den obligatoriska studentbalen skulle gå av stapeln nånstans på södermälarstrand.
jag var nöjd som få för min dejt var den alltid lika vackra mikaela eriksson, och christian var inte lika nöjd för han skulle dejta moa, sin syster.
efter lite findrinkande i smoking på hilton så träffade jag christian, dyng som ett rak och sluddrandes haha henche... fan va hick rooligcht att ja deechjtar miiin schyster.. hick.. hur schorlig kan maaan vajaa? hahaha och skrattade bort det hemska och jobbiga på äkta christianskt manér.
kvällen artade sig, middagen var god, vinet var gott, underhållningen sådär, men på det hela var man en rätt lycklig ung man som slängt smokingjackan ur vägen, knäppt upp flugan och två knappar på skjortan för att äntra dansgolvet! fram till mig och den australiensiskasimmarenmikael kommer christian.
-grabbarr.. moa och ja har något vi måste berätta för er.
-vadå då?
-ne de en sak vi måste säga bara.
sen ställer sig christian och hånglar upp sin halvsyster.
i min hjärna breder sig ett smått kaos ut, varenda nervcell slår frislag, mina ögon växer nog med 230%, min haka hamnar nånstans i tåhöjd och jag vet nog inte riktigt vad jag skall säga... tills jag förstår.
christian och moa har aldrig varit syskon.
han har lurat oss och alla andra i tre års tid för att få kunna se minen på våra ansikten när han hånglar upp henne på studentbalen. i mitt huvud utspelar det sig en sån där sekvens som man ser på film, när små citat och små saker spelas upp efter varandra. första gången han presenterade henne, alla svävande svar man fått på eventuella familjerelationer, när moa skulle ha fest hos sin pappa och jag trodde det var hos christian och christian inte visste att han skulle ha fest, när micke hånglade med moa och sen var jätterädd att christian skulle bli sur och christian blev sur och stod i ett bilfönster och tyckte micke kunde sätta på henne hur mycke han ville, han brydde sig inte (fast i den ironiska skikande lite galna tonen).
alla dessa minnen som nu bara grusats sönder av ett komiskt genís genialitet, ingen annan skulle orka dra ett skämt i tre år.
christian bugar och tar emot applåder och tack.
-aa bra ja måste runka först.
-bra, tja.
-tja.
teknikens bakslag
idag bestämde jag, eric och micke oss för att vi skulle skicka in en film till maltesers hemsida, man kunde vinna feta priser, men deadlinen var ida.
de som filmen gick ut på var att man skulle käka maltesers på ett roligt sätt.
vår ide var att två snubbar skulle sitta i ett hus på två plan, och en skulle skrika efter en maltes. sen skulle den andra lägga en maltes i en ränna, och den första skulle suga upp maltesen (den är ju så lätt).
inköpslista, 50 hushållspappersrullar, tusen kilometer tejp, passionsfruktsläsk och maltesers.
läsken var egentligen till mig för att dricka, och sen fick vi inte tag på maltesers, bara nån chokladkula som micke tjolla i österskärsaffärn. (vi e btw homies där, fick 25% rabatt när vi köpte 50 hushållspappersrullar).
så efter vi åkt till bergshamra för att hänga på fräsht mediabolag, sen förbi zinken för att hämta en kamera (HDV ready, steadyshot extra wide sensor light silver fusion 4X) gick vi hem till johanssons och började pyssla, och några timmar senare så stod rännan klar, typ 20 meter halva hushållspappersrullar, från övervåning till undervåning. den va fan inte vacker, men fungerade. jag var i mitt ässe, och byggde supersvängar på supersvängar. det bor nog en liten timell i oss alla. erland kom förbi och gjorde ett monster av a4papper. ruskigt skillat.
sen vare bara att filma då, schyssta shots, åkte hem till widers mansion i softa bergaparken och redigerade med typ en timme på oss till deadline kl midnatt. fem i spöktimmen hade vi renderat klart och lyckats få en soft film med nina simone som soundtrack. micke hade lagt softa schvuussh ljud och skrikit malteser tvåhundra gånger.
går in på hemsidan, laddar upp.
det funkar inte.
försöker igen.
det funkar inte.
varför i helvete funkar det inte?
då ser nån den lilla texten: MAX 5 MB FILM.
vår film? typ 140 mb. fan.
komprimera, komprimera, komprimera. vi lyckades få ihop den till 6,5 mb med den absolut sunkigaste pixelkvaliteten du kan hitta på den här sidan lützen samt en mindre skärm än nokia stenålderstio. fy fan.
de va ju jävla kul.
halv ett lyckades vi iaf hitta ett sätt att göra dom ännu mindre och ännu sunkigare, och la upp den. om den får en enda röst så blir jag glad. hata teknik.
två saker
satt för mig själv sådär på kvällskvisten och funderade stilla över en kopp te och tvtittande.
jag funderade på ett:
varför i hedevede är det en clown i ett kontrollrum i slutet av skodareklamen? det är ju förfanimej genialt!
jag funderade på två:
varför dom visar snooker tjugofyrasju på eurosport, och varför det alltid är final! spelar dom inget annat?
än final alltså.
nr tre. jag är ett dilemma hela jag idag.
de va nästan fint, kan bli en dikt.
är dom runda och kantiga, är dom för fjantiga
köp några häffiga, pog med modelllera
visst ni såg rätt, tre konsonanter är fett
men inga me glitter på, blir lätt kris så
kuksugares rätt i samhället, kåkfarares remouladsås ifrån uppehället
tack och adjö korv med brö
veckans retro: BERT!
om ja har nåra smarriga citat? jorasatte
BEEERT FRUKOSTEN STELNAR!!
här.. ta.. lakrits.
å han har bruna ögon.. ne.. blåå.. ne bruna.. blååå.. nej inte du, karl filip! vem är du kär i? ööhm.. britta lundin.
det är genialt, vi kan heta fyra fioler och en bas! nej ännu bättre! fem fioler, och ingen bas!!
-lillbabs.
-ja hej det är jag igen. så tänkte jag att erik kunde vara med i bandet också så kunde han skydda oss mot klimpen.
-du åke, ringer du mig en gång till så dödar jag dig.
-när då?
-öö.. imorgon. klick. gonatt. klick.
jag blev utsatt för telefonterror, 678 gånger på en halvtimme den kvällen.
ring ring.
-bajs.
-ja å vet du vad han gjorde när åtta utbildade knarkare..
-klick.
-hallå.. beeert.. beert.. hallåå?
lillasyster
min lillalillasyster, typ den minsta systern ja har, går i fyran å har just nu hemma två snubbar från klassen, conrad och anton. och hon är kär i anton, och anton är kär i henne och det här är tydligen ingen direkt hemlighet. dom hänger å kollar på film och chillar och gör det man gör i tioårsåldern.
men när sluta man vara kär på det sättet, sådär öppen? hemligheten till att tycka om en människa nuförtiden är att ge nåt sken av att man verkligen inte tycker om den. håll alla på avstånd, om dom kommer för nära kan det bli läskigt, det kan ju bli på riktigt.
jag är tv-serie-kär i molly clock. hon e det bästa jag vet just nu...
nej
bortgjord
jag och hannes hade taggad, jag hade fixat finöl (becks och stella på 33cl glasflaskor) och haft förkrök, middag, tog tuben från karlaplan kl typ nio och landade i smedslätten,, efter kl över vägen.
bara för att upptäcka att festen är imorgon, vem var när?
så nu är jag är fulll i bromma istället.. puss
uttråkad
nån slags kreativitet föder ändå uttråkelse, efter att sovit av mig ruset från v 44 och kollat ikapp mig på alla heroes så behövde jag ändå nåt projekt.
så meinen damen unt herren, jag, henrik zachrisson, mr tummen-mitt-i-handen, mr ser-inte-skillnad-på-en-hammare-och-ett-stämjärn, mr jag-spelar-gitarr-och-nöjer-mig-med-det.. petit moi. jag SNICKRADE ett datorbord, som ändå blev ruskigt snyggt! och skapade ordning i mitt rum, satte upp en gammal ribbstol som numera tjänar som byxhängare och har börjat sortera viktiga papper. VIKTIGA PAPPER!! visste inte att det fanns viktiga papper i mitt liv, men det gör det tydligen.
sen efter nån slags social ångest så ringde jag på riktigt till precis alla jag kände tror jag. är det nån som har läst den där rockystrippen??
när mange sitter och ringer alla han känner för han är äntligen barnledig och vill göra stan och INGEN vill gå ut med honom för alla jobbar eller går i skolan eller är bakis eller vill inte typ och han ringder varenda person i telefonboken, sista rutan så ståre bara
"tjena özkan, vi gick i nian tillsammans, kommer du ihåg mig?"
"nej"
HAHA den e ju hur bra som helst och precis så kände jag mig igår. jag skicka sms och ringde för fan alla jag kände, ingen ville vara med mig. alla förutom patric (som förövrigt skaffat sig en flickvän som är monsterjävlasnygg, han hitta henne i täby tror jag) och william, och hannes till slut och sen blev det ett litet entorage.
och standardrundan blev kul! kan ni tänka er, förfest patric, treat, laroy och efterfest hannes. den mest standardiserade partyrundan i världen blev rolig. mådde så bra av att träffa människor och vara full. suck.
under mitt och ebbs nuvarande msnsande så bara haglar det citatvarningar:
"magen har alltid rätt"
"käka ben & jerrys och internetragga?"
"jag tror jag var förälskad, och lite kär i kärleken"
alltså vad säger man..?
hur i hedevete
jag är ju egentligen ruskigt dåligt utrustad för att bli vuxen.
ett. jag har ingen som HELST framförhållning. det börjar bli märkbart, jag lägger ett värde i att ta saker som det kommer och leva i nuet och vara så JÄVLA HÄR OCH NU men det funkar liksom inte fullt ut. jag har aldrig ägt en almenacka, jo det har jag men ingen som jag använt.
jag slutade gymnsasiet och såg hur alla mina vänner och nära och kära redan hade stakat ut schyssta vägar i livet.
för mig var det som jag var med på en 3 år lång jävla fest, blev utslängd ut i det dom kallar för verklighet och helt plötsligt stod helt ensam på ett stort vitt fält där jag inte har nån aning om åt vilken riktning jag ska gå.
för går jag åt ett håll, så kan jag ju missa massa roliga saker som finns i andra änden, och vice versa. med varje val så väljer jag också bort något.
två. jag har inget tålamod. jag är fan dampadhdotålig. jag orkar inte med det!
jag har hur många klockrena exempel som helst, jag är en usel pokerspelare. jag tycker det är sjukt kul i två-tre omgångar, sen tröttnar jag på att det går så långsamt och att man måste sitta och läsa av spelet och spelarna och vänta ut varandra så jag går all in utan att titta på korten och förlorar alltid. jag lär mig verkligen aldrig.
desamma med skateboard, det är jävligt kul men jag ORKAR inte stå och nöta dom där jääävla tricken och sätta den där kickflipmctwisten till slut, jag ORKAR inte jag har inte TÅLAMOD.
nu har jag vart arbetslös i typ två veckor och är skitirriterad på att det inte händer nåt, jag sitter fan på nålar och blir jätteirriterad på hela mitt liv, alla jag känner och framförallt på mig själv som inte gör så sjukt mycket åt det direkt. har fått tusen kansken, och visst, nästa år kanske.
och då är vi tillbaka till punkt nr ett, nästa år för mig är typ en livstid bort, inte dom knappa två månader som det ändå är. jag börjar fundera nu på att jag kanske ska plugga nåt nästa år, men alla ansökningsdagar gick ut typ i augusti och om jag ska söka nåt till i höst så är det typ tvåochenhalv livstid tills dess! VAD SOM HELST KAN JU HÄNDA!!?
tre. jag är ingen tävlingsmänniska. det är ju ganska jobbigt ibland.
om jag och en annan människa vill samma sak, så släpper jag lätt fram mr x för att inte skapa konflikter eller bråk och för att vara lite snäll. men vadå, nice guys finish last, jag måste tuffa till mig.
men hur lätt är det? jag har aldrig varit sport freak, jag höll på med gymnastik och alpin skidåkning. jag stod uppe på starten i tre minus, kroppsstrumpa och gäspade och ville helst att allt skulle gå över snabbt så ja kunde komma ner till hotellet och hänga me polarna. en gång körde jag ur med flit för ja å farsan skulle gå på bio och försenad som tävlingen var så skulle vi inte hinna om jag behövde åka andra åket. henrik kör ut, ungefär så mycke bryr sig henrik om att vinna nånting.
visst kan jag vara en tävlingsmänniska mot mig själv, men det krävs väldigt speciella situationer. de e ett ganska smalt områda.
kombinerat ger dom där tre nog de sämsta förutsättningarna för ett vuxet liv som går att få.
jag tror och att jag är smittad av 80talistviruset, vi är så jävla häftiga.
eller ne vi e inte häftiga, men vi vill vara, vi tror att det går att överleva på att bara vara häftig.
allas våra liv skall följas i modemagasin, bloggar, tvjournaler, internet, myspace, och vi skall vara levande reklamstaplar, skylta med våra fantastiska liv. vi ska känna djn på spybar och ace, ha en svartklubb, veta vilka danska modeikoner som gäller, jag känner ju inte många människor som på riktigt vill jobba på statisktiska centralbyrån, ta en liten grå lunchlåda till jobbet, bli upprörd över sl och ha en måndagskostym, en tisdagskostym etc. ingen vill jobba i vården, ingen vill jobba på fabrik, ingen vill göra de skitjobb som måste göras.
alla ska bli nå jävla rennäsansgenier, vi ska bli musiker, författare, konstnärer, krönikörer, modeikoner, skådespelare, regissörer, underground och jävligt häftiga. jättehäftiga. aphäffiga. mange häffigt.
min pappa säger ganska ofta att "bara att leva ett liv är en bragd". prettovarningen ligger ju utanför skalan just nu men det ligger mycke sanning i den sargade gamla mannens ord.
suck vart ska man ta vägen.
från haven till haven
från att komma hem från havet så ska jag ut på det igen..
+ ålandskryssning är läskigt
+ husarö e najs på hösten
+ jag krypterar alldeles för mycke måste sluta göra det och skriva klarspråk