dagens hittills klurigaste tankegång: hur man kopplar ihop hårprodukter med hollywood.



sitter förnöjt på toan, morgonbajsar och läser rocky.

tittar upp, där står mitt hårvax. på det så står det matt effect.

matt effect.. det låter ju som nån av dom jag aldrig kan skilja på. matt afflec och ben damon..

aa så är det. matt afflec.



läser lite till.





men heter han matt afflec?




i team america så jävlas dom ju med.. matt damon. haha de e sjukt kul.. määätt däääjmoon.. määttt däääjmoon.

men då måste han ju heta ben afflec.. ?



konstigt. haha shit den här serien måste ja blogga om nån gång..

jag tror min hjärna försöker men lyckas inte kringgå att jag mår så sjukt jävla bra..

  


vart fan va alla jävla snygga tjejer hela vintern?




nu är alla ute och går på gatan iaf.

ingen tänkte på att testplåtar på praktikanter kanske också förtjänar en chans..

AA JA BLIR UTBRÄND JAG BLOGGAR IHJÄL MIG GUD VA JOBBIGT DET ÄR!!

jag tror min chef och jag har lite olika nivåer av vad som räknas som att jobba hårt. han är nog lite masho.. nu åker jag och rekar. puss

igår nita min 10 år gamla syster en kille med en spade i huvet. han hade tydligen vart taskig..

den sortens kvinnovåld främjar jag.

spelning ikväll arenan frysen kl 22.00!
me blås. elvamannaband. hur fet som fett som helst!

tack å hej, smaskig tjej.

har hört det förr men adi har väl satt det på pränt nu..











det finns tydligen likheter.







den som vill får gärna komma och kolla 28e april.. biograf victor i filmhuset.

när man står vid ett övergångsställe utan rödljus och med lagen i ryggen stoppar upp en förrtiofämmtons hummer.. då känner man sig ganska mäktig.

första juni flyttar henrik och micke in i en tvåa vid fridhemsplan. jag tror nog inte jag kan sluta skrika av glädje. sambos.

bland det roligare jag vart med om på länge var när tre fröjdiga kvinnor skickade ut en gruppinbjudan till misär i berlin, där de tydligen lever knapert som attans och tiggde pengar . öppen och härligt så bad de alla deras vänner om små bidrag, och de har prioriteringarna som man kan förvänta sig av några som är så sköna att dom tigger pengar på fejjan. istället för mat köper dom öl, cigaretter, peruker och pompoms.


jag garvade i typ en timme minst. sen satte jag in 15 spänn som gick till en låda vin från lidl.

idag gick prövotiden på mitt körkort ut... woho!

dagens bekännelse: jag har otroligt lätt att måla upp visioner och springa in i människor, platser och romanser som man nog borde ta lite långsammare. om jag träffar nån så målar jag direkt upp en bild om hur hon är, hur hon tänker och hur vi skulle passa så bra tillsammans. om vi börjar prata lite, kanske småhångla då är jag i mitt huvve redan inne på vad våra barn skulle heta, om vad vi ska prata om när vi tar en promenad på djurgården på söndag, om hur vi berättar för folk hur vi träffades, hon snygg hon är på söndagmornar och inte så mycket tanke över huvud taget på att man kanske skulle ta det lite långsamt.


när illusionen brister så blir jag oftast väldigt rädd och paff och förstår inte vad som hände. antar att jag kommer gifta mig på riktigt när bubblan inte brister.








en extrabekännelse är att jag spyr nästan ALLTID när jag är full. är sån bara.

satt för ett tag sen i en studentlägenhet i studentstaden lund och samtalade över ett par tre groggar med min gode väl kungen, barsken, diktatorn, om livet och dess förutsättningar i den sjunkande eftermiddagssolen.

båda var rörande eniga om hur fruktansvärt irriterande det är med människor som inte känner igen en. kungen var rörande enig om att jag skulle skriva nåt om det på bloggen. jag var rörande enig om att det var riktigt.


men hur många gånger har man inte hälsat på nån som helt och hållet glömt bort en, som inte vet vem man är även fast man kanske är hans ex brorsa, eller tobbes arbetspolare eller nån annan halvkänd människa. jag är väldigt bra på ansikten, men inte lika bra på namn alla gånger så jag känner väldigt ofta igen människor men kommer inte på namnet, men det är ju bara en egenskap jag har, eller inte har.

man hamnar ju automatiskt i ett underläge, där jag är stalkern och den andre är den världvana människan som träffar så otroligt många människor så man har inte har tid att komma ihåg alla! helt plötsligt blev man mindre värd, bara för att man kommer ihåg människor som man träffar?

vi var rörande eniga om att det absolut värsta är när människor låtsas att inte känna igen en, när man träffar på nån som man är helt övertygad om att den vet vem man är. man har kanske gått i samma skola, har tusen gemensamma polare, hängt på fester tillsammans, vart nån kompis kompis och man har hängt en två tre gånger. och det är så genomskinligt, för om man går fram och hälsar och säger (i mitt fall):

-heeej.. shit. ja har ju totalt glömt bort ditt namn.. vad vare du hette?
och tillbaka får man ett halvstelt PÅLAGT halvleende som försöker påvisa att man inte är igenkänd, även fast man ser och vet och människan verkligen inte kan dölja att hon/han verkligen känner igen en..
-eeehm.. har vi träffats nån gång?

så ska man stå och förklara sig varför man känner varandra, hur ens kopplingar löper och man gräver sig ett socialt hål.

-ne vi stod ju å låtsasdj:a på martins fest, sen sågs vi snabbt när du fikade med anna på nytorget.. du är ju polare med anna å lisa å emelie å rasmus å dom..
-jaha.. heej. ja juste.. va vare du hette?
-henrik
-juste.. ja kul. människan vänder sig om och fortsätter prata med den häftiga människan som hon/han nu ökat sin sociala status hos.



varför varför varför är det fel att känna igen människor och vara trevlig? varför?


diktatorn och jag var också rörande eniga om att människor som lyssnar är otroligt fantastiskt. en människa man träffar efter ett år och som fortfarande kommer ihåg vad man pratade om sist och genuint undrar hur man mår och lyssnar på svar.







vi är rörande eniga om en massa saker .

i lördags skaffade jag en cykel. berta heter hon. berta är värd  500 kr, men nerprutad av mig till 300, (inga hard feelings berta, men fotoassistenter tjänar inte pengar)(du är värd så mycket mer). berta är en mustang bland cyklar, en cyklarnas vildhäst, en otämjd hingst och sen hade jag slut på hästmetaforer. en blå och vit monark damcykel från ca mellankrigstiden där det vita blivit gult och framhjulet är skevt och den låter så jävla fantastiskt. och cykla genom söder när våren är på väg är på riktigt helt otroligt. (favoriter till jobbet: danvikstull (speciellt bron), stadsgårdskajen efter birka line och södermälarstrand precis efter slussen innan mariaberget. favoriter hem: precis efter henriksdal, när man kommer ner till sickla strand/hammarby sjöstad. inte mycket som slår det)

och att kunna sticka ner och panta lite ölburkar i finntorp centrum, köpa en kalle anka pocket och cykla söderut på äventyr, hitta det ABSOLUT finaste stället i järla sjö med ett soft träd man kunde luta sig mot, solnedgång, blankt vatten, en siluett av hammarbybacken och klämma en kalle anka . shit. de känns bra det här.