night a live
ibland då och då får man ju till en sån kväll som man bara älskar över allt annat. en sån kväll som gör det värt att släpa sig runt på nattbussar halva året, en sån kväll som gör alla misslyckade femitre hamburgare på max heltklart lyckade.
i lördags var det en sån kväll.. och det var väl inget speciellt som gjorde det, eller det är klart det var nåt speciellt, men inget som man kan sätta fingret på. jag var på bra humör, jag slog följe med en söt tjej som jag aldrig träffat, träffade massa gamla kompisar, massa nya kompisar, var lagom full, lagom omdömeslös, lagom lurad och glad mest hela tiden. en kväll med förfest och liveband, huvudfest och idioter i garderobskön och efterfest med queen och en henke som skrek mest av allt. sen somna ja på en soffa i djursholm till discovery och ett leende på läpparna. drömkväll på det hela.
några av kvällens bästa:
hissen på rytmus är retard och jag lyckades åka upp och ner 5 gånger innan ja fick upp dörren. nu kanske ni tror att det är jag som är retard, men icke då.. de e ja icke då. den funka inte helt enkelt.
tora sjöng den där beverlyhillslåten.. i love you, always forever, near or far, listen bla bla bla.. den satte sig HELA kvällen.
vakten på nattklubben vänder sig till söta tjejen och frågar om leg, vänder sig mot mig och hinner säga: ursäkta, kan ja få se.. innan han fortsätter med ..shit du har ju mer skägg än mig, du behöver inte visa leg. oj vad nöjd jag var.
matilda lyckades lura i mig att jag stått och moonat för hela val thorens för två år sen, och hon var ..inte helt ok med det. jag blev rätt skärrad innan hon berätta att hon bara pissa lite på mig. puh.
tjejen som i onsdags tyckte jag såg ut som en kille me tändare tyckte jag fortfarande såg ut som en kille me tändare. men ja fatta ingenting.
jag åkte svarttaxi me simi. skön.
jag och hannes lurade i bruden på efterfesten att jag var göran perssons morsa i princip, eller inte bokstavligen. men hon skulle gått på det. 
hissmingel me coola brudar.
typ såhär.. snygg.
jag blev kär i sunklisten längs med golvet.
håkanmedley, knäckte det mesta. nils kolla hellre på millencolin. tönt.
och igår var det nån slags monsterbakisdag. hur skönt som helst. var och såg leo på filmfestivalen. bruno bjöd, tack bruno. jag blir alltid tankfull på söndagar när jag är bakis, undrar varför. igår tänkte jag på:
varför är det alltid dåligt väder när jag är bakfull? i mitt liv har jag aldrig någonsin haft en solig bakisdag, nån gång tror jag. kanske nån gång. men otroligt sällan.
vem kom egentligen först? hönan eller ägget?
varför blir alla konstnärer svåra med åren?
seriöst.. alla konstnärer ska bli så svarta, hemska, mörka, djupa, exprimentiella och läskiga ju fler verk de släpper. lucas moodysson släppte först en lätt upplyftande ungdomsfilm om småstadssverige med soft soundtrack och sist han släppte en film hade ja inte lust att se den för jag hört att den ska vara så sjukt konstig och läskig. (jag gillar inte läskiga filmer). desamma nu med josef fares som först släppte jalla jalla och kopps typ, världens bästa filmer och sen släpper leo som utan att ge ut för mycket av handlingen, är hemsk. den är bra, visst, vissa scener sitter långt in i hjärtnerven men den är ju hemsk verkligen.
sen fortsatte jag med massa paraleller i min hjärna om hur allt blir svårmodigt, ingmarbergmannigt och ångestladdat ju längre tiden går.
undrar om det är så med livet också, ju längre man lever, ju svårare, djupare, mörkare och hemskare blir det. läskig tanke.
så jag och bruno började diskutera världsfred istället. vår ide var att om bill gates skulle köpa all ammunition i världen så skulle priserna bli sjukt höga och sen skulle alla tänka sig för minst två gånger innan man skjuter nån, vi tycker det är en toppenidé.
ps. kunde inte bestämma mig för vilken ellenbild som var snyggast så ja måste nästan lägga upp den andra också. 
Världens vackraste Ellen!
Henkebenke! du är allt bra gullig :) Puss!/ellen