min trasa.
jag har min bästa bästa bästa bästa vän som är i frankrike just nu och vi är såna som har växt fast i varandra. det är svårt att säga hur var och varför, vi är väl inte så speciellt lika, eller olika? varför just henne liksom?
det vet jag inte men jag vet att det kan vara för att hon e henke-professor. hon kan allt om mig, hon kan titta på mig i två sekunder och berätta hur jag mår, vad jag tänker på och vad jag vill. hon vet alltid vad jag borde göra, hon vet alltid hur jag ska vara och hon förstår alltid mig.
sen hon drog i höstas har livet liksom blivit jävligt annurlunda, det finns ingen andra halva att stödja sig mot. det finns ingen som jag verkligen skulle ge mitt liv till om det krisade. kanske det är därför som hela året vart kaos?
om du läser det här så saknar jag arslet av mig, de finns ingen annan i världen som kan ta din plats, i alla fall inte i min värld.
du e fanimej bäst.
du store. tank att jag faktiskt sitter har flera hundra satans mil ifran dig i en oandligt stor stad som kallas Paris. Tanka att jag faktiskt sitter har och laser om mig sjalv pa ett satt sm far mig att vilja aka hem, aka hem bara for att fa besvara en trasas brev till en annan trasa. att jag faktiskt borjar langta hem efter att ha gratit flera ganger i angest om att aka hem till ett trakigt svergie. att en manniska kan ha den effekten pa en annan manniska e helt underbart. samtidigt smartsamt. bara det visar att vi faktiskt ar de tva basta i hela varlden. och med basta menar jag basta, dock h
du store. tank att jag faktiskt sitter har flera hundra satans mil ifran dig i en oandligt stor stad som kallas Paris. Tanka att jag faktiskt sitter har och laser om mig sjalv pa ett satt sm far mig att vilja aka hem, aka hem bara for att fa besvara en trasas brev till en annan trasa. att jag faktiskt borjar langta hem efter att ha gratit flera ganger i angest om att aka hem till ett trakigt svergie. att en manniska kan ha den effekten pa en annan manniska e helt underbart. samtidigt smartsamt. bara det visar att vi faktiskt ar de tva basta i hela varlden. och med basta menar jag basta, dock h
du store. tank att jag faktiskt sitter har flera hundra satans mil ifran dig i en oandligt stor stad som kallas Paris. Tanka att jag faktiskt sitter har och laser om mig sjalv pa ett satt sm far mig att vilja aka hem, aka hem bara for att fa besvara en trasas brev till en annan trasa. att jag faktiskt borjar langta hem efter att ha gratit flera ganger i angest om att aka hem till ett trakigt svergie. att en manniska kan ha den effekten pa en annan manniska e helt underbart. samtidigt smartsamt. bara det visar att vi faktiskt ar de tva basta i hela varlden. och med basta menar jag basta, dock har alla manniskor sina svaga punkter. det jag vill saga ar att ha en manniska som forstar en pa ett sant satt som De tva gor ar en drom i uppfyllelse, som att komma till nirvana och stanna dar (for buddister).
Henks, "glöm aldrig att du ar omtyckt och älskad" (ett hundra ar gammalt sms fran henks som lyckades sparas pa mobilen anda till for 1 man sen da jag hade a "minor disagreement" med den sistnamnde.)
A bientôt mon coeur, mon amour.
Jag vill också ha en sån vän..
jag med! vill du bli min kompis?
NEEEJ! (okej, tänkte att jag otroligt nog skulle läsa ALLA dina inlägg, även de som är asgamla. ¨Så nu gör jag det).
Så du menar att nu när man börjar bli lite gammal och sånt, finns det risk att man seperaras från sin andra hälft? Asså att den flyttar? typ som till paris? Fan, det kan ju inte stämma. Vad fan gör jag då, jag vet inte vad jag gör utan Michel?
Asså har du... överlevt? Går det leva ändå?