eastcut
shit varför drar man hem för kan man ju fundera över?
hem kom man iaf. i nåt slags hetsbeslut i onsdags, eller tisdags har inte sån koll, så bestämdes att vi inte kunde dra till paris som tänkt och utlovat och att vi då skulle dra hem. fem minuter byta biljett, fem minuter promenad till internet, fem minuter boka flyg och violá, vår framtid tog en dramatisk sväng norrut istället.
hem å packa, sno tillbaka grejer från norsken, kubba upp till tåget, mingla bort till marseille, bli lurad och inte lurad på taxi (100 spärre för en jävla surfbräda är han inte kloker?), spendera 7 natttimmar på marseille tillsammans med en selectamaskin och en förvirrad fransk/svensk/skum människa som tagit nå artighetstjack eller nåt, så trevlig som han var 2 på natten.
aja, inget sova iaf, la varenda patians jag kunde och som micke lärt mig, spelade np i en timme, sen spenderades sista två timmarna av att bara kasta kort runt hela flygplatsen. de va sjukt kul, vm-kul.
ryanfittair hem, kommer aldrig sätta min fot på det igen, men det fanns inget bättre att tillgå med en dags varsel, landade i skavsta 09.45 och var i stockholm halv tolv. på de hela ganska smidigt.
men då var man hemma då. en knapp månad i hundskitens land, men det kändes som ett knappt decennium. undligt det där med tidsuppfattning, för nu när man kommit hem känns det som ett decennium sen jag var där, men att jag var där i två dagar typ. åkte hem för jag kände att hela grejen inte var min... grej. hela sfären är helt ur linje, folk har ju inte alla jävla riddare i borgen. i de hamnar där man knata runt låg leksaker till världens män, var sammanlagda värde antagligen skulle kunna rädda halva afrika. sen är ju jobbet man gör inte så sjukt stimulerande, sitta och putsa på en redan skinande båt är ju inte det man önskar göra resten av sitt liv. ne de kändes verkligen som en månad var nog, de va precis lagom.
men de e inte så på långa vägar att jag ångrar resan över huvud taget, de va sjukt jävla kul. bara att bo utomlands en månad, att träffa alla människor man träffat, få hänga me grymma polare, testa på nåt nytt och MEINEN DAMEN UNT HERREN, henrik har delat säng i 3 nätter med en norsk pundare.
x delat säng med norsk pundare
och att komma hem känns ju alltid roligt, kände mig så monsterstor när ja kom hem och anlagts en veckas skägg, som faktist utvecklades från fjun till nåt som ändå kan halvklassas som skägg, och inte hade berättat nåt för någon. hela familjen blev jätteförvånade och förstod ingenting, pappa åkte och köpte oxfile och de blev lite fest bara för ja kom hem. nästan rörd. nästan.
men sen efter den första glädjen av att käka filmjölk, få lagad mat, duscha, få rena lakan å gula löv å annat smått och gott så kommer den där "jahapvafangörmannudå?"
å där står man och stampar. i 80talistklumpen. alla vi som ska ha förverkligat oss själva innan 20 års ålder, ska synas och höras överallt, och man ska fan bli ett jävla universalgeni. en ny da vinci, vi ska gå ut och synas på rätt ställen 3-4 gånger i veckan, ha snygga kläder, kunna allt om de senaste tyska indiebanden, känna dj:n på ace, släppa en skiva, en klädkollektion, en film, en novellfilm, en roman, en pjäs (som du ska regissera och spela huvudrollen i), en blogg, en ledare i en ultra kritisk tidning, en konstbok, en fotoutställning, en seriebok, en fantomenmask, en kokbok, en barnbok, en bokbok, en diktbok, en fackbok om påsken, en sång med robyn, ha vart i alla jordens städer och va miljonär. helst med en smal och snärt popröv också.
är det bitterhet jag hör henriK?
a det är det nog henrik, för jag vet inte hur man gör för att bli så som man vill bli.
tror de blir en sally och harryutläggning snart. ja.
kurva
faaan va skont me freda..
(vafan sadar kan du ju inte starta en blogg. kom pa na battre)
antligen klar med veckans jobb
(de e ju precis samma sak pucko)
hall kaften
(kaften sjalv)
hej
(for banalt)
jag gick vilse, och gillade det
(nu snackar vi)
hoppade av taget en station fortidigt efter att ha fatt smaka pa den franska versionen av stockholms tunnelbanas tre blinkande stjarnor.
Morby Centrum 2 min
Morby Centrum 2 min
Morby Centrum 1 min
Morby Centrum 8 vagnar
Morby Centrum ***
Morby Centrum **
Morby Centrum *
Morby Centrum 12 min
i frankrike:
17:21 Nice Ville Vouitre 1
17:21 Nice Ville
17:56 Menton Vouitre 2
DOM TOG BARA BORT MITT JAVLA TAG! de forsvann med passagerare och allt.. men vad gor man? jo henrik vet svar pa tal, som gensvar pa den skitiga franska kommunaltrafiken hoppa ja av en station for tidigt HA
sen gick jag vilse och tyckte det va ganska soft.. strosa runt och hitta fontantorget (place de guelle for regelryttare) och indiern. han e skon.
nu ska vi flytta in med en norsk pundare och en svensk arbetsnarkoman. alltsa kommer det bli en svensk och en norsk pundare, tva svenska arbetsnarkomaner och jag da. men va fan, de blir soft. puss mamma
ps.
skitigt jobb
har jobb den har veckan.
om ni ar i cannes, och glider forbi hamnen, och rakar hitta aviva II sa kan ni knacka lite pa skrovet for jag kommer spendera min vecka innuti aviva II (70m) :s skrov och tvatta ut hela skiten pa ett litet finkorningt vitt damm som ett flarn till puckosandpappraremalare lamnat efter sig. botten och insidan av skrovet pa en 70 m lang yacht ar inte precis ett oppet gront falt som hjular fram pa. tank dig mer dom dar slingriga, kringelikrokiga lekplatserna med hal overallt och linor och sa..? typ sa fast inte barnvanligt. inte vanligt alls faktigt. rentav ovanligt. kom vid 12 da har ja lunch.
ps. micke a lucas har fatt jobb och ska dra till karibien i november och kommer hem i maj. sweeeeeeeet for dom. dom jobbar for kapten krook dock. walk.
ps2. frankrike ar de forsenade tagens land.
ps3. ar dyrt.
ps4. hade na kul a smart pa tungan men de kom inte ner till tangentbordet.
instant classic.. pa riktigt
micke a lukke sitter pa en agencie. en sjukt snygg mork, lite latinobrud kommer in:
-jaaaaaaavlar va tajt hon va. kollaa roven for fan.
-alltsa ja skulle inte banga nanstans, helvete.. LIIIIIIIIIIIIIIIIIHHH.. fy fan. ja maste knulla nu kolla dom javla benen, kolla den javla roooven!!
-alltsa man ser typ trosorna, ja lovar ja sag dom. skulle du satte pa henne for en miljon eller?
-weei.. va? ja skulle fan betala en miljon pund om ja fick ligga me henne.
-kafen da
-va fan har hon for vaska? pucci?? e de gucci eller fast typ .. pucci?
- ne for fan de e ett eget marke, helvete vet du ingenting?
-kaften nar du haller kaften.. alltsa hon e sa javla tajt.. heeeeelt sjukt alltsa gaaaaah
tjejen: va kommer ni ifran da?
pa perfekt svenska.
mal
efter en a en halv vecka nere i antibes borjar verkligen vardagen att lagga sig.. eller.. kanske inte men iaf nagorlunda. har jobbat som en sate de senaste dagarna, forst pa varldens slappaste bat da ja i princip slog in hela javla baten i bubbelplast. dom hade stora rullar! typ drommen, stod och smallde bubbelplast i takt me reggean pa sundeck med en rastasnubbe fran england. sjukt bakis var jag, sen har jag de senaste dagarna jobbat i maskinrummet pa roman abramovich bat ecstasea. de e heeelt sjukt hur stor den javeln ar.. 86 meter lang, helikopterhangar och en jetturbin som har suttit pa en DC-10a.. totalt 43 000 hastkrafter. och vi skulle stada ut hela jaaaaavla maskinrummet. det var fan GIGANTISKT, stor som en normal 2vaningsvilla. med sladdar och kablar och ror och hela javla skiten, de va monkeybussines pa hog niva, vi klattra runt hela javla taket pa balkar och torkade med tandborstar och t-shirtar. sa nu har jag en ledig dag.. vaknade nar jag vaknade av mig sjalv inte av fittalarmet , kaka soft frukost, rulla en cigg, softa i solen, laste bok (det onda ogat, tips tips tips) smallde pa mig mina nya dyra skitbretiga solglasogon och drog ner till alla agencies.
har gjort upp en plan, jag och anders SKA over atlanten. vi ska bara det, och vi SKA segla over. funderar pa att dra ner till teneriffa och bara hoppa pa nan bat och skita i att fa betalt, om jag kommer till karibien kan ja latt hanga dar typ en vecka eller tva a sen aka hem. da ar jag nojd med det har aventyret. shit pommes. eller dra till paris och supa upp alla pengar. vore ocksa fett..
frankrike ar hundskitets land, bara sa ni vet. puss
rull
efter att bott pa sunk en natt, sa bodde vi pa annu varre sunk inatt. ett crewhouse som ligger en bit upp i antibes, dar uthyraren genast satte standarden.
-be quiet when you come home at night, if you're going to shag, shag on the beach, here's your blankets, 120 euros a week, have fun.
men de e ett soft uthangstalle dar man kan dricka ol a snacka skit. vi funderar pa att ta in pa lagenhetshotell i slutet av veckan, lite finare, lite battre.
de e ratt frackt nar man borjar hitta runt i en stad, man vet vart saker och ting ligger, man skaffar sina promenadstrak. sitter just nu pa indiern som ar billigaste internetcafet, vi handlar ravioli och baguette for 15 spann pa champion, vet lite vilka bussar som gar vart och borjar hajja hur staden fungerar. de tar val ett tag innan man ar helt hemma, men det borjar bli lite rull och dom forsta dagarnas panik borjar lagga sig.
sen har vi nog fatt vart forsta jobb ocksa, ja och anders ska hjalpa till att ta ner seglen pa en 140 fots segelbat imorrn om det inte blaser for mycke. men den som lever far se vad som hander.. vore skont a ta oskulden bara.
lev gott med baguetter under armen. puss a kram baskern
framme
fan antligen har va..
vilken javla idiotresa egentligen. har inget jobb, inget boende, inga pengar, ingen plan.. typ ett pass a ett leende.
om nan skulle forklara den har resan for mig skulle ja tycka han va dum i huvet. men nu ar jag har iaf..
lyckades hoppa av vid fel busstation och ga en halvtimme med all packning i stekande sol, kom fram till crewhouset som var overfullt. javla lycka, smallde en american sandwich och hooka me richybitchy som blev farsa a tog oss runt antibes i jakt pa nan stans att bo. till slut hamnade vi over natten pa ett sunksunksunkhotell med rosa toalettpapper a en tant som diskade askoppar a gulla med kattungar. haha.. javla toppenstalle det har. men pa riviaran ar vi . imorrn drar vi a hoppar fran hoga klippor om vi inte far nat jobb. fett soft.
HAAAAAAAAAAA BRA JA MAAAR KAAAT JA EEEE
packångest
som människa skjuter jag upp allting tills senare.. skolan är praktexempel. jag tänker bara att de gör ja sen, de gör ja sen, ha de e ju fett lång tid kvar de gör ja sen typ å gör nå roligare istället. och nu sitter jag här och försöker fundera ut i sista sekund vad jag ska packa. men tro inte att jag packar? ne ja lirar lite jibberish, kollar fb, skriver här...
och det där började jag skriva för typ 8 timmar sen. nu sitter jag här och är klar till slut. fy fan.. börjar få riktig resfeber. de här är sån njutånger så det är brutalt. ska få i mig 2 timmars sömn innan de bär av till arlanda. shit..
mitt liv ska packas ihop i en ryggsäck å skeppas runt i världen. hur fan ska allt få plats?
nytt liv nya liv
anledningen till att jag la ner bloggen var att jag inte hade något vettigt att skriva om. allt jag skrev om bottnade i slutändan i två saker, tjejer å öl. de e iof fett .. men. jag vet inte, jag tröttnade kanske. de kändes inte kul, ja hade inge roligt att skriva.
men nöjet att lägga upp hela sitt privata liv på internet där alla kan se och skåda det är fan rätt stort. tror det är nångon slags bekräftelsetrip av nåt slags slag.
men iaf, efter en lyckad runda öl, och en lyckad natts sömn i en väns övernattningslägenhet i solna som räddade mig från nattbussar och annat som härstammar från helvetet så stod vi på gatan utanför porten å tog farväl på våra manliga vis, sen kläckte han ur sig att: henrik du ska ju ut och resa nu? fan kan du inte starta en reseblogg eller nåt? vore soft å hålla koll på dig.
ne för fan svarade jag och stampa iväg på brädan mot solna station.
men sen tänkte jag lite och kände att fan, ja e lite sugen på det. nu kanske jag har något vettigt att berätta iaf!
på måndag bär det iaf av, resan. de känns som alla går och väntar på nån slags resa nån gång, den där första resan efter man är klar med alla åtaganden här hemma, all skola, alla plikter, då man är ung och ansvarslös och kan göra det man vill.
jag är helt klart vettskrämd. varför då? jo:
hade nån sorts konstant bakisångest hela sommaren efter ett halvårs konstant sup och fest och kom till den punkten i mitt liv som jag nog aldrig någonsin kommer komma till igen, jag hade inte EN ENDA UPPBOKNING i min kalender (jag äger ingen almenacka, och därför ingen kalender, men i min väl utrustade mentala kalender). den var vitare än kungens lakan. jag hade ingenting. zit. nada. zero. niete. non. finito. kaputt. moerte.
mina två bästa vänner åkte till staterna ett år och delar lägenhet me två par silikonbröst, andra skulle plugga, andra hade jobb å ja täntke över mina möjligheter.
plugga? ne. fy fan, då har man bestämt sig. och det har jag verkligen inte. inte på långa väger. suck, ok inte plugg.
jobba? nee.. inte jobba. fan va ruskigt jävla osugen jag är på att skaffa ett nio till fem jobb här hemma. de blir ju som att gå i skolan, men bara att man jobbar istället. ne lite nyheter istället.
resa? ja fett! men ja har ju inga pengar, fan. då måste jag jobba och det vill jag inte.
cirkeln är sluten, mina tankar vandrade, iof rätt förenklat (ni anar inte vilka möjligheter dom där tre har för fantasin), runt dom tre många sömnlösa sommarnätter. tillslut kom ehjay me den fantastiska iden att vi kan jobba OCH resa samtidigt. så vi slog våra kloka huvuden ihop med micw och lukke å bestämde oss för att vi skulle åka ner till antibes och hora runt på lyxbåtar och jobba oss över till karibien och sen dit vi vill. på måndag åker vi.
fördelarna med planen: det är ruskigt bra betalt, man får se världen, man träffar nog en massa softa människor, de e bra dricksat av ryska oljemagnater, rockstjärnor och arabiska prinsar och dessutom får man åka båt över alanten. och om vi nån gång efter jul hamnar i karibien med 120 lök på fickan så är världen ganska öppen. för förslag alltså.
nackdelarna: vi har ingen som helt aning om hur det kommer gå.
just nu har vi flygbiljett, ett cv å lite packning i princip. ett leende. vi har inget boende, inget jobb (än) och ytters få kontakter i antibes.
därför är ja vettskrämd. men va fan, jag är inte den som är den. det kommer bli en jävla drömresa i vilket fall som helst.. ett äventyr är ett äventyr. ja har tillåme köpt värsta packpacker ryggsäcken på naturkompaniet så ja klarar numera ett kärnvapenkrig.
alltså.. det är den korta och ganska enkla historien om hur zachska.webblogg.se blev en reseblogg för 4 virriga pojkar i efterpubertal ålder som bara vill se världen å tjäna lite pengar.
ehjay lukke henko micw
val och kval
om jag fick välja just nu skulle jag inte vara och jobba utan dra till mosebacke och dricka öl i solen. fuck.
cred till amanda som vaknar när ja ringer halv 2 och undrar vilken dag det är. så ska det vara.
ja har trååååååååååååååååååkigt ja.
meningslöst
undrar hur meningslöst det där inlägget va? på en skala ett till tio.. 2.
jag kunde berättat om när ja satt på toa och läste starke staffan och de tolv underverken. det hade verkligen vart meningslöst!
sportkillen
jag ser mig själv inte som en typisk fotbollssportkille, han som hängde på fotbollsplanen hela högstadiet och hade kick-tävling me hooden.
men det här är ett av mina absoluta favorit filmklipp genom tv-historien: http://www.youtube.com/watch?v=uH0TaZSIQjY
jag har nog aldrig någonsin sett en människa utstråla en sån ren och skär glädje! det finns ingenting i hans kropp förutom lycka ut i tånaglarna, han ser ut att kunna flyga därifrån.. jag kan se på det 1000 gången och ändå inte tröttna.
opassande ord
och i serien med opassande ord har vi kommit fram till:
häcksax, vattenkanna, kruka, spade... sekatör.
sekatör låter som någon slags bankbefattning, nåt man kan bli eller utbilda sig till. ne ja ska ska förbi sekatören i eftermidda och fixa en grej. eller. en sekatör ringde mig igår, sjukt jobbigt.
sexy
jag tror det här är den absolut bästa bilden som någon någonsin tagit på mig. jag tycker jag är så jävla snygg och så jävla sexig på den.. kolla blicken. vilken jävla egotripp. puh.
det finns fan inte ord för hur mycket jag älskar mig själv på den här bilden. AH.
om jag var du skulle jag inte tveka en sekund. gift dig med mig.
det finns fan inte ord för hur mycket jag älskar mig själv på den här bilden. AH.
om jag var du skulle jag inte tveka en sekund. gift dig med mig.
veckans
veckans älskling: tom petty and the heartbreakers - walls (circus)
veckans absoluta hat: rusningstrafik i stockholms innerstad. 1000 år att åka en meter.
veckans mest fantasilösa: stylister på tidningar som man och king, som iof gör ett bra arbete med att välja sjukt snygga kläder till skjutningar, tills man inser att en promille av sveriges befolkning har råd med dem.
förra veckans älskling: lavold som har gratisskiva. fy fasiken.
veckans insikt: jag tar studenten om två veckor.
förra veckans retrosamtal: två å en halv timme i telefon me snora. äntligen har jag tid att studera alla mina posters igen.
förra veckans vuxenfest: hos cribbe, då två av damerna satt och drack rödvin och pratade matlagning. när passerade vi gränsen?
förra veckans retrofest: hos cribbe, där det instiftats en killövervåning där man drack öl och spela fotbollsspel på super nes.
veckans väntan: på att dom ska mixa klart inspelningarna med hugo.
spritångor
satt och samtalade med en vän härom helgen över lite fotbollsspel och trehalvor och vännen berättade om sin farfars far som spelade golf till han var 98 och dog vid hedersvärda 101 år. och det slog mig att jag aldrig kommer bli så gammal, det finns en suck i världen att jag kommer bli 101 år.
varför?
för jag behandlar mig själv, min hälsa och min kropp som skit. och hedrar det på ett sätt. jag sover oregelbundet och för lite, festar helt klart alldeles för mycket, jag dricker på tok för mycket sprit, äter bara skitmat eller äter inte alls (jag är en kamel, kan gå i 2-3 dar utan käk och inte bry mig), röker för mycket och motionerar inget alls.
och jag reflekterar nästan aldrig över det utan tycker snarare ja e lite cool som festar och e uppe sent på kvällar, glider ner å käkar en pizza på lilla bass var och varannan dag, dricker och röker och lever oresonligt illa ur hälsosynpunkt.
men skäms henrik. du ska också bli 101 år. så deså.
cowboy farsa
min pappa är stenhård.
i går blev jag bakis som en stenhög ragga på roppe uppdragen ur sängen på tok för tidigt av mor min som med skrik och panik förklarar hur pappa ramlat av hästen och brutit armen. snabbt slänga på mig alladinbrallorna och in i bilen, fortfarande rejält omtöcknad efter gårdagens bravader, lite smådimmig, springer vi igenom skogen och skriker PAAPPAA... INGMAAAAR... PAAAAAAAAPPAAA.. allt går i slowmotion. allt känns som i en film. vi springer.. solen letar sig spretigt igenom lövverket.. där är han.. han ligger där framme.. kom igen nu.. bara lite till..
-ja va bra, faxar du dom på tisdag då? perfekt, du nu kommer min familj här. perfekt. men då ses vi, bra hej.
DÄR LIGGER MIN PAPPA I SOLEN OCH SNACKAR JOBB I TELEFON!
-hur mår du pappa?
-ne de e lugnt, gör inte så ont. men av är den..
pappa tar tag i underarmen femton centimeter upp lyfter och till min fasa ser jag att handleden flyttat upp en halv dm från där den brukar sitta på normala människor.
-jo av är den alltid, fyller han i som om vi inte förstod. vi får nog ta och snabba på lite för om det börjar göra ont så kanske jag tuppar av och det skulle ju va jobbigt. hitta några grenar så kan vi spjäla det här ska ni se.
vad är han för john wayne egentligen? jag skulle få panik och slänga mig i dödsångest och skrika allt ja kunde. han ligger där och vickar lite på armen och vill spjäla med GRENAR!!?!
till slut lyckades vi övertala honom om ambulans och sjukhus, så nu struttar han runt hemma rätt nöjd med att vara sjukskriven. i själen har han nog cowboyboots iaf.
hur
har mcgyver något förnamn?
omvänd skrivkramp
De hänger ihop, avslut, förändringar och ångest, alltid en liten del. Jag tycker de ska bli fruktansvärt roligt att ta studenten, aldrig mer ha en läxa, att börja livet, bli vuxen, tjäna pengar, bla bla bla bla...
Men jag är ju förlorad! Jag kommer ju aldrig klara av det!
Jag är lat, oansvarig, dum och oföretagssam, jag saknar helt framförhållning, jag älskar att vara ung, ansvarslös och slippa tänka på framtiden. Jag är uppväxt på MTV och räkmackor och har aldrig behövt kämpa för en enda jävla sak i hela mitt liv, INGENTING. Nu måste jag det, och det enda jag undrar är hur man gör. Finns det utbildning? Kan man gå en kurs?
Ok, vi gör det strukturerat, en lista är grymt, det är bra.
Jag älskar:
- Känslan när man är full, snygg, svettig och dansar överallt och så sätter Mr. Dj på precis den låt man vill lyssna på just då, och resten av rummet, resten av världen, försvinner. Man går på euforiknark och glädjeheroin och hela kroppen blir luft.
- När jag är nykär och vill tänka på nåt annat än henne, men det går ju inte, och ja tänker på när jag får träffa henne, fast ja vet att de e snart, och hur hon luktar i nacken, även fast ja vet hur hon luktar, och vad hon hade för kläder på sig sist och vad ja ska säga till henne när ja ser henne och jag absolut inte behöver ägna en tanke på framtiden.
- Att stå på en scen med en röd stor gitarr och strålkastarna slås på och trummisen börjar lägga ett tvåtaktsbeat eller det där sextaktsintrot som man aldrig vet när det börjar och varje slag och ton går in i hjärtat och ut i fingrarna och benen och då, i det ögonblicket då jag vet att det kommer att gå så sjukt bra och jag kommer att gå på glädjefnatt i en vecka, då älskar jag mitt allt.
- När solen gått upp för länge sen, det är mitt på dagen, det är sommar och varmt och ja plockar ut brädan. Jag känner att jag är helt sönderkörd i kroppen sen dan innan men de spelar ingen roll, jag möter upp grabbarna, vi glider bort till parken, sätter på lite soft musik, jag glider upp på ena banken och känner att nu jävlar, ner mot hippen , ollar upp, stompar ner tailen och glider hela vägen och swichar av. Utan att tänka en sekund på vad som händer imorgon.
Jag kan hålla på så hur länge som helst, jag älskar just dom dagarna då det har toksnöat och jag är i alperna, teaterscenens magi, förtrollade sommarnätter men va fan! Kan man tjäna pengar på det? Går det att bygga en framtid runt det? Kanske, om man är tillräckligt bra på det, men varför kan jag inte älska typ bokföring, redovisning och beskattning, fysik, vad som helst istället. Tänk om man verkligen brann för ekonomi, då är de ju klart! Klippt och skuret, du har hela grejen! Du pluggar arslet av dig i gymnasiet, du kommer in på Handels, får stipendium, åker till USA och hela den biten, träffar någon som är likadan som du kan gifta dig med och ge dina ungar en chans att göra något annorlunda. Jag är den ungen tror jag.
Allt jag älskar handlar i grund och botten bara om att göra något fullt ut och göra det här och nu. Det funkar otroligt bra här och nu, men studenten sätter saker på sin spets. Jag vill inte vakna om trettio år och känna att jag aldrig gjort någonting bra, dags att vakna.
För man börjar inse hur bortskämd man är, hela min generation. De allra flesta ungdomar som är födda och uppväxta i Sverige är ett tragedilöst folk. Vi är så tragedilösa att vi blir tragiska. Vi har ju ingenting att relatera till, vi har ingen anledning att anstränga oss när vi har allting redan, vi har inget som sätter våra liv på prov. Vi har aldrig upplevt krig, vi har aldrig upplevt depression, vi har aldrig upplevt fattigdom, och de allra flesta av våra föräldrar har inte heller det, men dom hade våra mor- och farföräldrar som kunde berätta.
Vi är den första helt tragedilösa generationen, den förlorade generationen som inte vet hur livet kan vara när det är som värst.
Vi är uppväxta på Big Brother och välstånd, Cosmopolitan och självklarheter.
Och jag är livrädd, för varje dag märker jag att jag själv är en sån människa som jag alltid fruktat att jag skulle bli, en otacksam, tragedilös, tom, människa som har allting serverat och därför aldrig kan ta för sig. Att jag är förlorad på riktigt!
Men ändå? Jag är nitton. Jag får ha lite kul än så länge.
slut
nej, nu slutar ja skriva. har inget mer intressant att säga. vem vet? kanske börjar en superanonym blogg eller nåt sånt där jag bara skriver fyllehistorier och små dikter om hästar typ. men det här kapitlet är slut.
puss och kram och tack för allt! zachska e död.
den som vill ge ut min blogg i bokform kan höra av sig.